"Lingaz tudësch": Desfarënzia danter les verjiuns

Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
Nessun oggetto della modifica
Nessun oggetto della modifica
Rissa 1:
{{Gherdëina}}{{Infobox rujenedaInfoboxe
|Foto =
|Inuem = Tudësch
Rissa 24:
|ISO 639-3 =
|Cherta = Legal statuses of German in Europe.svg
}}
}}L '''tudësch''' (tudësch: ''Deutsch'', pronunzià: [{{IPA|dɔʏtʃ|pron}}]) ie na [[rujeneda germanica uzidentela]] che vën rujeneda dantaldut te l'Europa zentrela. L ie la sëula rujeneda ufiziela de l [[Deutschland]], de l'[[Austria]] y dl [[Liechtenstein]], y una de la rujenedes ufizieles de la [[Svizra]], dl [[Belje]], [[Luxemburg]] y dl [[Südtirol]] tla [[Talia]]. L tudësch ti semea a autra rujenedes germaniches uzidenteles sciche l [[lingaz olandesc|olandesc]] y l [[lingaz frison|frison]] y mpue plu dalonc l [[lingaz nglëisc|nglëisc]]. L ti semea ënghe scialdi a autra rujenedes germaniches sciche l [[lingaz danesc|danesc]], [[lingaz svedesc|svedesc]] o [[lingaz norvegesc|norvegesc]].
 
{{Infobox rujeneda
| name = Tudësch
| nativename = {{lang|de|Deutsch}}
| pronunciation = {{IPA-de|dɔʏtʃ|}}
| region = [[Europa zentrela]]
| speakers = <!-- PLEASE, DO NOT EDIT THIS SECTION BEFORE CONSULTING THE TALK PAGE! --><!--to nearest 5M-->95 milions
| date = 2014
| ref = <ref name=eurobarometer />
| speakers2 = [[Segonda rujeneda]]: 80–85&nbsp;milions (2014)<ref name=eurobarometer />
| familycolor = Indo-Europeich
| fam2 = [[Rujenedes germaniches|Germanich]]
| fam3 = [[Rujenedes germaniches uzidenteles|Germanich uzidentel]]
| fam4 = Tudësch Aut
| ancestor = Tudësch aut vedl (''Althochdeutsch'') / Saxon vedl (''Sahsisk'')
| ancestor2 = Tudësch aut mesan (''Mittelhochdeutsch'') / Tudësch bas mesan (''Mittelniederdeutsch'')
| ancestor3 = Tudësch aut nuef (''Frühneuhochdeutsch'')
| stand1 = Tudësch Standard de la Germania<br>Tudësch Standard de l'Austria<br>Tudësch Standard de la Svizra
| script = [[Scritura latina|Latin]] (Alfabet tudësch)
| nation = {{Collapsible list | titlestyle = font-weight:normal; background:transparent; text-align:left; | title = 6 stac|
|{{AUT}}
|{{BEL}}
|{{DEU}}
|{{LIE}}
|{{LUX}}
|{{CHE}}
}}
<br />{{Collapsible list |titlestyle=font-weight:normal; background:transparent; text-align:left;|title=1 provinzia|
| {{ITA}}
*{{IT-BZ}}
}}
<br />{{Collapsible list |titlestyle=font-weight:normal; background:transparent; text-align:left;|title=[[List of countries where Spanish is an official language#International institutions|Various international institutions]]
}}
| minority = <!--DO NOT ADD COUNTRIES/DEPENDENCIES BEFORE CONSULTING THE TALK PAGE AND CITING DEFINITE SOURCES!--> {{Collapsible list | titlestyle = font-weight:normal; background:transparent; text-align:left; | title = Lista de entiteies raiuneles ulache l tudësch ie na rujeneda ufiziela #Other legal statuses|9 stac<br />(mendranza recunesciuda/rujeneda naziunela)|
|{{flag|Brazil}} (9 chemuns)
|{{flag|Czech Republic}}
|{{flag|Denmark}} (Syddanmark)
|{{flag|Hungary}}
|{{flag|Namibia}}
|{{flag|Poland}}
|{{flag|Romania}}
|{{RUS}} (Raion Tudësch Naziunel Azovo)
|{{flag|Slovakia}} (regional)
}}
| agency = ''deguna regulazion ufiziela''<br />
(Ortografia reguleda dal ''Cunsëi per l'ortografia tudëscia'')<ref name="IDS-2010">{{cite web |url=https://www.rechtschreibrat.com/der-rat/ueber-den-rat/ |title=Über den Rat |publisher=[[Institute for the German Language]] |access-date=11 October 2010}}</ref>
| iso1 = de
| iso2b = ger
| iso2t = deu
| lc1 = deu
| ld1 = Tudësch
| lc2 = gmh
| ld2 = Tudësch aut mesan
| lc3 = goh
| ld3 = Tudësch aut vedl
| lc4 = bar
| ld4 = [[Lingaz bavaresc|Bavaresc]]
| map = Legal status of German in the world.svg
| map2 = Legal status of German in Europe.svg
| mapcaption2 = {{legend|#ffcc00|Rujeneda da maiuranza y (co-)ufiziela}}
{{legend|#d98575|Rujeneda da mendranza y (co-)ufiziela}}
{{legend|#7373d9|Rujeneda da mendranza a statut/rujeneda culturela}}
{{legend|#30efe3|Rujeneda da mendranza nia a statut}}
}}
}}L '''tudësch''' (tudësch: ''Deutsch'', pronunzià: [{{IPA|dɔʏtʃ|pron}}]) ie na [[rujeneda germanica uzidentela]] che vën rujeneda dantaldut te l'Europa zentrela. L ie la sëula rujeneda ufiziela de l [[Deutschland]], de l'[[Austria]] y dl [[Liechtenstein]], y una de la rujenedes ufizieles de la [[Svizra]], dl [[Belje]], [[Luxemburg]] y dl [[Südtirol]] tla [[Talia]]. L tudësch ti semea a autra rujenedes germaniches uzidenteles sciche l [[lingaz olandesc|olandesc]] y l [[lingaz frison|frison]] y mpue plu dalonc l [[lingaz nglëisc|nglëisc]]. L ti semea ënghe scialdi a autra rujenedes germaniches sciche l [[lingaz danesc|danesc]], [[lingaz svedesc|svedesc]] o [[lingaz norvegesc|norvegesc]].
 
L tudësch ie una de la majera rujenedes al mond. L ie la rujeneda de l'oma de zirca 100 milions de persones y la vën rujeneda da de ndut zirca 130 milions de persones. L ie la majera rujeneda de l'oma te l'[[Union europea]]. L vën ënghe scialdi nsenià oradecà, dantaldut te l'[[Europa]] (ulache l ie la terza rujeneda plu mpareda do l nglëisc y l franzëus) y te i [[USA|Stac Unii]]. La rujeneda ie stata scialdi mpurtanta te i ciamps de la filosofia, teologia, la scienzes y la tecnologia. I paejesc che rejona tudësch ie adum i cuinti al mond ncont de numer de publicazions de nuef libri. N diescejim de duc i libri al mond vën publichei per tudësch.