Amsterdam

capitela de i Paejes Basc
Articul per Ladin Gherdëina

Amsterdam ie la capitela y la majera zità de i Paejes Basc. L chemun de Amsterdam à na populazion de 921 468[1] abitanc (jené 2023) y la agglomerazion Groot-Amsterdam à 2 332 773[2] abitanc (2014). Scebën che la sënta dl guviern olandesc ie a Den Haag, ie Amsterdam aldò de la costituzion dal 1983 incà la capitela de i Paejes Basc. L aeroport de Amsterdam ie un de i majeri te l'Europa.

Amsterdam
Blason de {{{Inuem luech}}}
Blason de {{{Inuem luech}}}
Bandiera de {{{Inuem luech}}}
Bandiera de {{{Inuem luech}}}
Blason Bandiera
Nfurmazions prinzipeles
Stat  Paejes Basc
Provinzia Olanda dl NordOlanda dl Nord Olanda dl Nord
Fundazion 13ejim secul do Gejù Crist
Demografia
Populazion 921 468 ab. (jené 2023)[1]
Densità 4 207,6 ab./km²
Populazion de uriginn imigreda
• de ndut
• dl uzidënt
• nia-uzidënt
55,6%
19,5%
36,1%
Geografia
Coordinedes 52°22'22"N, 4°53'37"E
Autëza −2 m
Spersa 219 km²
Auter
Codesc de la posta 1000–1098, 1100–1109
Plata internet amsterdam.nl
Cherta
Cherta de localisazion: Paejes Basc
Amsterdam
Amsterdam
Amsterdam (Paejes Basc)

Amsterdam ie te la provinzia dla Olanda dl Nord (Noord-Holland) pra l ruf Amstel, da chël che la tol si inuem. L ie la majera zità de l'Olanda dl Nord, ma nia si capitela, che ie Haarlem. Amsterdam ie stata fata su fajan na diga (dam per olandesc) sul ruf Amstel, ti dajan l'inuem Amster-dam, leteralmënter "diga sun la Amstel".

Geografia mudé

Tlima mudé

Tlima de Amsterdam
Stazion Amsterdam Schiphol (aeroport), 3 m sota l livel dl mer
Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
Mesaria mascima (°C) 6,2 6,9 10,1 14,3 17,8 20,3 22,5 22,4 19,2 14,7 10,0 6,9 Ø 14,3
Mesaria (°C) 3,8 4,1 6,5 9,8 13,3 16,0 18,1 18,0 15,1 11,3 7,4 4,6 Ø 10,7
Mesaria minima (°C) 1,2 1,0 2,8 5,2 8,6 11,3 13,5 13,4 11,0 7,7 4,5 1,9 Ø 6,9
Prezipitazions (mm) 66,5 54,7 51,8 39,6 53,9 64,8 82,3 98,6 84,4 86,7 85,3 81,7 Σ 850,3
Ëures de surëdl (h/d) 2,2 3,3 4,7 6,6 7,4 7,2 7,3 6,6 5,1 3,8 2,2 1,9 Ø 4,9
Dis cun prezipitazions (d) 18,0 16,0 14,7 12,9 12,8 13,3 15,0 15,5 15,4 17,1 19,1 19,2 Σ 189
Tume (%) 87,3 84,9 81,0 75,6 74,5 76,3 77,2 78,3 81,8 84,9 88,4 88,5 Ø 81,5
T
e
m
p
e
r
a
t
u
r
a
6,2
1,2
6,9
1,0
10,1
2,8
14,3
5,2
17,8
8,6
20,3
11,3
22,5
13,5
22,4
13,4
19,2
11,0
14,7
7,7
10,0
4,5
6,9
1,9
Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
P
r
e
z
i
p
i
t
a
z
i
o
n
s
66,5
54,7
51,8
39,6
53,9
64,8
82,3
98,6
84,4
86,7
85,3
81,7
  Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
Funtana: Koninklijk Nederlands Meteorologisch Instituut, Dac: 1991-2020[3]

Storia mudé

Demografia mudé

Populazion storica mudé

Stima de la populazion, 1300–1564
AnnPop.±% p.a.
13001 000—    
14004 700+1.56%
151411 000+0.75%
AnnPop.±% p.a.
154613 200+0.57%
155722 200+4.84%
156430 900+4.84%
Funtana: Bureau Monumentenzorg en Archeologie (1300)[4]
Ramaer 1921, pp. 11–12, 181 (1400 and 1564)
Van Dillen 1929, pp. xxv–xxvi (1514, 1546 and 1557)

Tl 1300 ova Amsterdam na populazion de ntëur a 1000 abitanc.[5] Ntan che la populazion de n grum de ziteies te l'Olanda fova jità zeruch tl 15ejim y 16ejim secul, fova la populazion de Amsterdam cresciuda inant,[6] dantaldut tres l cumerz tl mer dl Baltich che purtova scialdi prufit, particularmënter tl cumerz de blava do la vënta de la Burgonia te la viera olandesc-hanseatica tl 1441.[7] La populazion de Amsterdam fova te chël tëmp mo pitla a cunfront cun i luesc y la ziteies te la Flandra y tl Brabant, che fova i raions plu urbanisei di paejes basc.[8]

Populazion storica uni 10 ani, dal 1590 al 2020
AnnPop.±%
159041 362—    
160059 551+44.0%
161082 742+38.9%
1620106 500+28.7%
1630135 439+27.2%
1640162 388+19.9%
1650176 873+8.9%
1660192 767+9.0%
1670206 188+7.0%
1680219 098+6.3%
1690224 393+2.4%
1700235 224+4.8%
1710239 149+1.7%
1720241 447+1.0%
1730239 866−0.7%
1740237 582−1.0%
1750233 952−1.5%
1760240 862+3.0%
1770239 056−0.7%
1780228 938−4.2%
1790214 473−6.3%
1800203 485−5.1%
AnnPop.±%
1810201 347−1.1%
1820197 831−1.7%
1830206 383+4.3%
1840214 367+3.9%
1850223 700+4.4%
1860244 050+9.1%
1870279 221+14.4%
1880323 784+16.0%
1890417 539+29.0%
1900520 602+24.7%
1910573 983+10.3%
1920647 427+12.8%
1930757 386+17.0%
1940800 594+5.7%
1950835 834+4.4%
1960869 602+4.0%
1970831 463−4.4%
1980716 967−13.8%
1990695 221−3.0%
2000731 289+5.2%
2010767 773+5.0%
2020872 380+13.6%
Funtana: Nusteling 1985, p. 240 (1590–1670)
Van Leeuwen & Oeppen 1993, p. 87 (1680–1880)
Department for Research, Information and Statistics (1890–present)

Galaria dales fotografies mudé

Referënzes mudé

  1. 1,0 1,1 "Bevolkingsontwikkeling; regio per maand". Trat ite ai 23 mei 2023.
  2. https://web.archive.org/web/20161225073831/http://www.metropoolregioamsterdam.nl/nieuwsarchief/nieuws/feiten-en-cijfers-over-de-metropoolregio-amsterdam-398.
  3. Koninklijk Nederlands Meteorologisch Instituut: Schiphol, langjarige gemiddelden, tijdvak 1991-2020. Koninklijk Nederlands Meteorologisch Instituut, abgerufen am 19. Juni 2021.
  4. "History of Amsterdam, The Early History". Bureau Monumenten & Archeologie (Office of Monuments and Archeology). Archivià da l uriginel ai 2 April 2007. Trat ite ai 19 April 2007.
  5. Bairoch, Paul (18 June 1991). Cities and Economic Development: From the Dawn of History to the Present. University of Chicago Press. p. 140. ISBN 9780226034669.
  6. Paping, Richard (September 2014). "General Dutch population development 1400–1850" (PDF). University of Groningen. p. 12Template:En dash13. Archivià (PDF) dal uriginel ai 2022-10-09.
  7. Bogucka, M. (1983), Wieringa, W. J. (ed.), The Interactions of Amsterdam and Antwerp with the Baltic region, 1400–1800. The Baltic and Amsterdam in the First Half of the 17th Century, Werken, Springer Netherlands, pp. 51–57, doi:10.1007/978-94-017-5952-6_7, ISBN 9789401759526
  8. Henk van Nierop, "Amsterdam", Oxford Bibliographies Online. 28 March 2018. Template:Doi; and Jessica Dijkman, Shaping Medieval Markets: The Organisation of Commodity Markets in Holland, c.1200 – c. 1450 (Leiden: Brill, 2011). ISBN 9789004201484